Dag 19

Hej vänner,

Efter två veckor med ruski, knappt en vecka med storstan så var det äntligen dags för det som på förhand skulle vara paradiset.

Efter gårdagens tokshoppande sov vi alla 4 som däckade xxxx (välj själva vad ni tycker passar in). Klockan var ställd på 06:30 och vi vaknade alla pigga och glada. Redan vid frukosten och 40 min tidigare än avtalat visade sig mr. Shuwamsphtan vår chaufför. Han är för övrigt mannen som körde oss från Bangkok flygplats till hotellet i Bangkok. Han är även mannen med thailands längsta förnamn. Minns inte vad det var med det innehöll 22 bokstäver vilket ger ett för- och efternamn på unika 34 bokstäver. Slå det om ni kan. Ja det skulle iofs då va Lars Philip Martin Sjöberg-Silfverling, men trots alla namn jag har delar vi förstaplatsen. Chauffören har ju trots allt bara ett förnamn och efternamn. Damn va långt namn...

Mr. S, chauffören alltså, körde oss till Ban Phe på knappa 2 timmar vilket får ses som extremt bra. Väl framme var det 1 timma till vår båt skulle avgå, så vi beslöt oss för att chartra en speedboat. Efter en kvart på båten öppnade sig så paradiset. Vi anlände Koh Samet klockan 11:00 och båten la till precis vid hotellet. Hotellet och rummet visade sig uppfylla alla högt ställda förhoppningar, det var kort och gott första klass.

Stranden var så där drömskt perfekt, kritvit och potatismjölaktig. Vi kastade ankar på stranden i 6 timmar innan vi föll för barnens tryck om att gå till poolen. Denna visade sig också vara helt grym. En maithai och en flaska  Marlborough senare var det dags för middag. Vi promenerade längs med stranden och fann Buddies Bar. Bord på stranden och gudomlig mat... Sjukt billigt dessutom. Grymt.

Efter en promenad hem och uppskjutande av thailykta ligger vi så alla fyra galet nöjda med dagen. Vi längtar redan till morgondagen.

Vi hittade verkligen paradiset, vilken avslutning detta blir. Rätt mycket positivt ordval, men hey vi är så nöjda.

Natti natti