4 som blev 3 som blev 2

Godmorgon Sverige. Greetings from Lombok. Nu har det gått ett par dagar sedan sist och det har två orsaker. Den första beror på att internet kommer och går vilket i princip omöjliggör bloggande. Den andra orsaken beror till stor del på att vi njuter av lugnet. Ja, detta ställe är så vackert och lugnt att det inte hänt så mycket att rapportera om. Därför känns det rätt lagom att trots paradisvibbar dra vidare till nästa ö som inte alls är lika remote. Men jag ska iaf försöka berätta om höjdpunkterna dessa dagar.

Vi börjar med Mowgli/Monkeyboy/Biffen. Ja när vi kom till Lombok var vi ju fyra men de sista dagarna har vi endast sett honom till frukost och sedan när det är dags att borsta tänderna. Övrig tid spenderar han med sin två kompisar från Hawaii och Schweiz. De har så kul ihop och gör i princip allt tillsammans. De äter lunch och middag ihop själva och diskuterar livet förutom all lek och bus. Språkmässigt sker detta på engelska och svengelska. Dock har vi tjuvlyssnat och imponeras av Monkeyboys engelska. 

Allt detta skoj har såklart även en baksida. Alla vilda badlekar resulterade igår i att halva poolen hamnat i hans stackars lilla mage med magproblem och sängliggande/toasittande idag. Såklart synd om honom men vi tycker mest att det va onödigt att dricka så mycket poolvatten när det finns 3 barer och en villa fullt med dryck. Så var vi bara 3!

Fru S har drabbats av ryggskott som vi försöker bota på hotellets spa. Kommentaren från spapersonalen kring hennes rygg var "Ohh madame, it's broken"! Detta kom ju inte direkt som en bomb då Fru S stönat och frustat likt en pilsk älg de senaste dygnen. Nu hoppas vi att fler pass på Spa, gymmet och vila fixar ryggis! Å så var vi bara 2!

Ja vi som är kvar i matchen, herr P och frk S, dvs den yngre, vi mår alldeles förträffligt bra!

En annan rolig incident inträffade för två kvällar sedan. Då hade hotellchefen en cocktail vilket var supertrevligt. I slutet av denna kommer Jan, hotellchefen alltså, fram och frågar om vi hade planer för kvällen eller om han fick bjuda oss på middag. Ja eftersom man inte kan ha så mycket inplanerat här, speciellt då det bara finns en restaurang, så var svaret inte helt otippat ett självklart ja! En 3 timmar lång, trevlig och god middag med massor av skratt. Dessutom intressant att höra honom berätta om hotellbranschen funkar och hur man kommer dit han kommit och hur man tar nästa steg. Tack Jan.

Jo en sista sista grej. Igår hade de efter middagen en Limbotävling. I finalen stod 3 Indonesiska grabbar som jobbar här på hotellet. De var helt sinnessjukt viga. Se nedan. Han som vann gjorde det med ribban på 25 cm (enligt domaren, 30 enligt mig). Oavsett skulle jag inte ens kunna åla under ribban!

Vi hörs nästa gång från en ny ö! Kraaaaam