Rumsbyte... Igen!

Hej jag heter Ulla Silfverling och detta är min historia. Så skulle denna blogguppdatering kunna inledas när man läst texten. Nu är inte mamma Ulla med oss rent fysiskt, men på något sätt har hennes fantastiska förmåga att krama ut det bästa ur ett hotell satt sin prägel på oss. Kalla det uppfostran om ni vill eller så är det kombinationen uppfostran och det faktum att "man väljer följeslagare efter sin "mamma" som gjort att vi lever som vi lärt.

För er som inte känner Ulla/mamma så är  hon en fantastisk kvinna och ett fantastiskt resesällskap. Alltid när vi rest har hon fixat uppgraderingar på flyg och hotell. Det finns nog inte en resa som vi inte bytt hotellrum på. Vi barn skämdes som bara den men var såklart tacksamma för vad hon åstadkom till vårt bästa. Hennes devis är alltid att har man betalt för "havsutsikt" så skall det vara "havsutsikt" och inte "havsutsikt" med hjälp av en spegel i vinkel.

Hur som helst så kommer mamma Ulla vara stolt över oss. På detta fantastiska hotell har vi lyckats med bedriften att gå från djungelbungalow, till premium room, till premium room seaview till att slutligen idag hamna på absolut bästa rummet i premiumdelen undantaget honeymoon suite. Det du mamma!

Skall vi dock vara ärliga så ligger vi enbart bakom ett byte och hotelledningen två men ändå. Familjetraditionen är intakt.

Annars löper dagarna på i samma tempo. Vakna, paxa stolar German style, morgonpromenad, frukost, smörja oss, sola, bada, leka, luncha, dricka, sola, bada, träna (jo faktiskt har vi börjat så smått), massage, drink på balkongen, middag på stranden, köpa banana/chocolate pancake och så nanna. Life is tough!

Koh Samet är lika bra som förra året. Från början var det lite för mycket folk men nu har många lämnat ön så vi njuter betydligt mer nu än för ett par dagar sedan. För övrigt har ryssen kommit även hit. Det märks främst på de små speedosen som männen bär men också av de minimala stringtrosorna som bärs oavsett man är Victoria Secret modell eller os-mästarare i kulstötning. Oavsett kroppsform är detta inget som påverkar en svensk "baguette" nämnvärt utan snarare får man en fadd smak i munnen och en oro att man är avsexualiserad. Tack för det, spassiba, och härmed startar vi antistringmotståndsrörelsen. Förbjud eller bränn plagget.

Vi försöker med bilder ikväll igen. Tills vidare får ni min utsikt just nu!

Kram