Bitez

Då tom hotellpersonalen rekommenderar en annan strand än hotellets egna, valde vi så att ta en bulle till grannbyn Bitez. Trots en ngt försenad start på morgonen kunde vi välja fritt på front row solstolarna. Turkarna, ja till antal de nya ryssarna (om man läst våra tidigare äventyr) hade inte vaknat ut ramadanbaksmällan ännu. Iofs kanske inte så konstigt att det kryllar av turkar i Turkiet, men det är lite märkligt att inte stöta på skandinaviska turister etc utan att det är rika turkiska turister man hänger med.

Rätt tidigt förklarade Elliott för oss att saltvatten, kallsupar och titta under vattnet inte var hans cup of tea. 30 min senare var detta som bortblåst då han upptäckte att stranden var tillräckligt långgrund och saltet i vattnet hjälpte honom att flyta, så puffarna skulle väck. Sagt och gjort, med simglasögon på och puffar av visade biffen på nytt att simning snart kan bockas av på listan att lära sig.

Vendela på sin sida visade prov på en stor variation av konstsimakrobatik. Antar att det inom kort kommer ryka klädnypor från balkongen, sminkas i vattentålig makeup och därmed säkra familjens framtid inom den så fina idrottsfamiljen som konstsim faktiskt utgör. Både farsan Ballou och mamma Heidi har ju lång tradition inom detta. Vi minns alla med glädje Heidis iver i de Thailändska  minigolfens vattenhinder.

Efter 7 timmar vid stranden tog vi taxin tillbaka eftersom Ving fått nys om att konstsimmarfamiljen inte varit helt nöjda med rummets läge. Hotelledningen förklarade att de inte kunde genomföra ett byte innan torsdag, så nu inväntar vi spänt på Vings respons på detta.

Strax dax för den obligatoriska fördrinken på balkongen innan dusch och promenad till det lokala centrumet Gümbet för shopping och middag. Skickar med ett par bilder från dagen so far. Blir det något mer skoj så uppdaterar vi senare igen.

Tills dess, ha det bäst.