Bloggångest

Ibland flyter bloggen på av bara farten, ni vet så där som det som alltid gör för fjortisvideobloggande tjejer. Ibland har man på resande fot inget internet, ibland kanske man inte gjort något märkvärdigt och ibland orkar man helt enkelt inte att skriva. Det är när de sistnämnda sakerna inträffar som man får en släng av ångest. Va skall man fylla bloggen med? För oss inträffade just det igår efter vi de sista dygnen fyllt våra sinnen med förväntningar på det där fantastiska vattenlandet. Vattenlandet var och är DDR. Det var säkert jättefint på åttiotalet, men för oss var det mest betong, trångt, kaos, köer och TRAPPOR i förbannelse. Alla "rides" lågt högt uppe på ett berg så nedfarterna var iofs branta och snabba, men efter ett 20 sekunders åk väntade 5 minuters bergsklättring för att sedan köa en halvtimma. Vattenlandet Dedeman Aqua Park får 5 överkorsade kebaber av 5 möjliga.

Efter 6 timmar och ca 9 resor i kanorna gav vi upp. Vi tog en taxi till Migros, Turkiets svar på ICA, och köpte tröstsnacks och en flaska rosévin. Vi mös på balkongen och konstaterade att balkonglivet slog vattenparken 100 ggr av 100. Vi gick sedan ut till den restaurang som serverat bäst mat på hela resan. Som vanligt sjukt gott. Med lite vin och mat i kroppen blev det så ännu mer shopping. Summa summarum så blev det en lyckad dag over all.

Idag hade vi bestämt en solpressardag och så blev det. En liten missräkning var dock vädret. 45 grader och hög luftfuktighet. Efter ett bad blev man aldrig torr för Medelhavets saltvatten ersattes rask av glada solpressares naturliga saltvatten. Tror faktiskt ingen av oss svettats så mycket någonsin tidigare. Speciellt inte med tanke på att vi inte gjorde ett dugg. Detta möjliggjorde så klart att solskyddsfaktor var svårt att få på. Var rätt säkra på att vi skulle vara så där härligt bordellröda/lila på våra smärta kroppar. Men döm av vår förvåning när vi upptäckte att vi faktiskt klarat oss. Vi är så där mysigt oboybruna. 

Dagen avslutades på stranden med en middag med sand mellan tårna. Mysigt! På vägen hem smet vi såklart in, om ett par affärer och gjorde några fynd...

Imorgon står klockan på 6. Det betyder lägga handdukar vid poolen och ett löppass. Annars väntar nog ytterliggare en pressardag skulle jag tro.

Avslutningsvis, if you cant get the best, why stay with the rest...  Det är ett oförståeligt mantra som inprentas i skallen via högtalarsystemet varje heltimma av vår eminenta ciceron och tillika Turkish Bath innehavare Tabor. Han menar nog bara att vi skall softa sista dagarna och inte ha bloggångest.

God natt kära vänner.